wow
det är ett under att jag kom hem från ki-boxen levande och med armarna i behåll. det var sååå himla jobbigt, men det var ändå skitkul och man fick världens adrenalinkick! fast jag måste säja att jag nog inte kommer att vara stammis på det passet direkt, mina armar måste nog vila upp sig ett par veckor, haha. nu måste jag käka lite och sen duscha och sen bums i säng. :)
Ut med det
Trackback